NATURSKYDDSTERRORISMEN BLOMMAR

Vi skall nu få ett vargskyddsprogram. Oj, så bra! Det skall bli enkelt att få skjuta bort problemvargar och vargarna skall annars få leva fritt mitt ibland oss och inte ställa till några besvär. Det är bara att hålla hundarna instängda, inte mera hålla får ute på bete utan subventionerade elstängsel mot varg. Det är bara att kontrollera stängslet varje dag för att förhindra att det jordar på grund av grässtrån som växt för höga. Oj vad enkelt!

Inte heller behöver vi ju hålla kvigorna ute på bete på holmarna när vi fått de fina subventionerade stängslen därhemma bredvid gården. Vi kan ju så lätt köra med hacken varje dag och hämta hem färskt, nytt gräs. Barnen löper ingen risk för det är ju bara att stå vid vägkanten tillsammans med dem och vänta på skolbussen och att hämta dem när de kommer hem. På det viset behöver varken mamma eller pappa gå i regelbundet förtjänstarbete utan kan istället gå och stämpla socialbidrag under tiden som barnen är i skolan. När barnen kommit hem så kan de ju sitta tryggt hemma och spela på datorn istället för att springa ute och fresta vargen!

Hur mycket kan man fordra av folk? Hur länge kan man bara tänja på tråden och föra landsortsbefolkningen bakom ljuset?

Det har hela tiden skyllts på EU och att Bryssel fordrar både det ena och det andra! Jag har personligen haft kontakter till Bryssel likt många andra som nu också fått helt klara besked att det är de finländska myndigheterna som fört vår folk bakom ljuset i vargfrågan. Vi kan själva - det vill säga furstarna i ministerierna- besluta vad vi vill göra med våra vargar och det är bara att motivera vår ståndpunkt till EU. Besluten sker alltså i Helsingfors och inte i Bryssel!

I Bryssel är man förbryllad åt att inte Finland begärt några undantag från den allmänna skyddslagen likt till exempel Grekland och Spanien.

I vargfrågan kommer jag osökt att tänka på den förbudslag som i tiderna infördes för att förbjuda uppstoppandet av i landet fridlysta, förolyckade fåglar till skolsamlingar och privatpersoner. Det hette så vackert att tack vare lagen skulle detta nu bli helt möjligt och därmed förde man riksdagen bakom ljuset. Miljöministeriet skulle bara medelst förordning bestämma om vilka arter som man kunde ge vart och hur. Vad gjorde man? Jo, man gav under ett par års tid inte någon förordning alls och sedan när en förordning kom så var den så restriktiv att ingenting i praktiken alls tilläts. Detta hade som följd att folk dels inte mera tog vara på det fina undervisningsmaterialet som de förolyckade, uppstoppade fåglarna utgör i skolsamlingar och privathem och för det andra har detta bidragit till att försämra kunskaperna i biologi och artkännedom hos allmänheten samtidigt som undervisningen i ämnet minskat i skolorna.

Det är just detta som man tydligen velat uppnå! Med försämrade realkunskaper är det lättare att driva fram en fanatism!

Tack vare televisionen är folk mer och mer intresserade av naturen men de känner den endast som en romantisk föreställningsvärld genom rutan där de ser den färggranna kungsfågeln, kanske 50 cm lång samtidigt som den verkliga kungsfågeln endast för det mesta kan iakttas som en obetydlig silhuett i grantopparna! Numera har förbudslagen luckrats upp en del men den är fortfarande schizofrent restriktiv.

Under hela mitt liv har jag arbetat för att sprida kunskaper om naturens skeenden. Mitt arbete har jag utfört i många länder och museer, varav nitton år vid Zoologiska Museet, vårt lands nationalsamlingar. Där skapade jag bl.a. under mina sexton år som överkonservator de dioramor som blivit så kända att de nyligen av internationella museirådets naturhistoriska kommitté (ICOM/NATHIST) klassats som Europas främsta och jämförbara med de stora amerikanska museernas. Internationellt har mina kunskaper uppmärksammats av bl.a. UNESCO och för ett år sedan invaldes jag vid ICOM:s generalkonferens i Söul till styrelsemedlem av NATHIST.

När jag för över trettio år sedan hörde på pratet i Zoologiska Museets korridorer så flinade jag bara åt idiotierna! Framför allt kunde jag inte ta Pentti Linkola på allvar när han dök upp för han var ju helt knäpp och en total fanatiker som tillägnade sina böcker Baader-Meinhofterroristerna etc. Linkola förespråkade en natur där människorna inte hade någon plats. Jag kunde inte förstå hans popularitet, lika litet som jag förstod aktiviteterna för minskandet av undervisningsmaterialet som de uppstoppade fåglarna utgör i skolsamlingar och privathem.

Upprepade gånger har jag sedan min återkomst till Finland 2001 i bland annat televisionen hört åsikterna nämnas att människorna i Finland bör bo i urbana centra och naturen bör få sköta sig själv utan mänsklig närvaro. Ser vi närmare på dagshändelserna så märker vi snabbt att denna för naturen farliga fanatism börjar ta överhanden. Landsortsbefolkningen skall bort! Dithän arbetas det målmedvetet! Den nordiska naturen skall göras till ett reservat i sin helhet likt Europas bergstrakter! EU är inte skyldig till dethär utan fanatikerna som nästlar in sig överallt i det egna landet och i Bryssels kontor och korridorer!

I början av sjuttiotalet gällde korridorpratet på Zoologiska Museet ofta jakten. Det sades öppet att målet var att jakten helt skulle förbjudas i landet. Man sade att det nog skulle ta lång tid, men det skulle lyckas! En av dessa korridorfanatiker avancerade till inspektör vid Miljöministeriet. Han och tre andra försökte sedan 1984-85 få mig fälld för tjänstefel och därmed peta ut mig från våra zoologiska nationalsamlingar. Försöket misslyckades naturligtvis men bidrog i alla fall till mitt beslut att lämna landet och grunda ett evolutionsmuseum som sedermera blivit världsberömt i Provence.

Kanske det nu är dags att se på en del som fanatismen åstadkommit i sin terror mot landsortsnäringarna?

Med en stark vargpopulation ökar otryggheten i glesbygderna. Boskapskötsel omöjliggörs likt hållandet av jakthundar. Storviltet, älgen och skogsrenen kommer åter att minska till adertonhundratalsnivå så att de inte mera utgör jaktbart vilt. Likaledes minskar skogsfågeln ytterligare. Vargarna är mycket skickliga på att leta efter ägg och ungar.

Vargskötselplanen är bara ett sätt att bildlikt talat "pissa folk i ögonen". Fanatismen kommer att fortsätta och några fler avskjutningstillstånd kommer säkert inte att beviljas. Antagligen kommer också lagen att skärpas så att den lokala polismyndigheten inte heller mera kan besluta om problemdjurs avlägsnande. När man så storstilat ordnade möten för att höra folks mening så hörde man i verkligheten inte på någonting alls utan besluten var redan fattade!

Med hjälp av den dåligt kända men allmänna flygekorren har man försökt hindra praktiskt taget allt och idkat terror mot landsortsbefolkningen som håller på att mista allt eget inflytande över sina marker. Den vitryggiga hackspetten används i samma syften. Arten är allmän i de ryska björkskogarna och kom till Finland med svedjebruket och försvann när detsamma upphörde. En Savolaxbonde ringde upp mig för inte så länge sedan och sade att han alltid skjuter alla vit- och svartbrokiga hackspettar på sina marker för säkerhets skull innan några fågelskådare eventuellt upptäcker en vitryggig hackspett där för då är helvetet löst! Är det hit man strävar med det så kallade naturskyddet?

I Greenpeaces officiella program sägs det bland annat att man strävar till att Bottniska Viken med flera Östersjöområden skall göras till marina reservat där endast småskaligt lokalt fiske eventuellt skall tolereras. Vad har redan gjorts? Trots att strömming finns i överflöd införs mer och mer restriktioner. Laxfisket försvåras trots att det nu finns mera lax igen än det funnits på hundra år! Jo, men... Den ursprungliga vildlaxen skall skyddas! Största delen av våra laxar härstammar nämligen från utplanterade Atlantlaxar. Det är viktigt att skydda vildlaxen för det finns en skillnad på flera millimeter i ett kindben!

Sälarna minskade på grund av miljögifterna. Nu har sälpopulationerna åter ökat så att de utgör ett gissel för yrkesfisket. Att återinföra en normal avskjutning har hittills visat sig omöjligt. Sälarna har förvandlats till ett för effektivt verktyg vid motarbetandet och omöjliggörandet av existensen för våra få yrkesfiskare!

Nu inför man också restriktioner för att skydda tumlarna i Östersjön och glömmer samtidigt bort att berätta att denna annars i världen mycket allmänna småval egentligen inte alls bör finnas i Östersjön! Tumlaren kan nämligen inte leva i ett fruset hav och måste därför fly ut i Atlanten för att överleva när Östersjön ibland helt och hållet fryser till. Skall vi omöjliggöra yrkesfisket för att skydda en allmän småval som inte bör finnas hos oss?
Landsbygdsnäringen med pälsfarmerna terroriseras!

Ett nytt verktyg i vansinnet utgör storskarven. Den sydliga rasen som svenskarna kallar mellanskarv har antagligen aldrig tidigare funnits hos oss. Under sjuttonhundratalet när det var kallare än nu så levde här skarvar men det torde då ha varit Ishavsrasen av storskarv. Att nu skydda den invandrande mellanskarven är ett totalt vansinne! Den bör stoppas så länge vi kanske ännu kan!

Jag rekommenderar brösten välstekta i stekpanna med vitlök och persilja tillsammans med en tjock Côte du Rhône som behandling för denna skarv. Har i Norge och på Island många gånger avnjutit denna delikatess, som dock inte smakar broiler!

Vakna landsbygdens folk! Det är på nytt dags för ett massivt bondetåg till Helsingfors! Herrarna driver med er och ljuger allt vad de kan för er! De "pissar er i ögonen" och flinar! Ni skall utrotas om ni inte begriper er på att bo i en trea på åttonde våningen och titta på naturen i tv!

Eirik Granqvist

Tillbaka