JÄMLIKHETEN OCH ÅTERFLYTTARNAS BESKATTNING

Lördagen den 28 februari skrev Henrik Stenbäck (i Helsingfors) i Vasabladet under rubriken: "Expert: Krångligt skattesystem ger förvirrad debatt". Också andra tidningar runt om i landet har rapporterat om den diskussion som i riksdagen förts om beskattningen av återflyttare. Det är ingen krånglig sak, bara man inte gör den till det. I artikel 18 i det nordiska skatteavtalet konstateras att pensionen beskattas i det land där den betalas ut. Så enkelt är det.

Som grundande medlem i Pohjanmaan Paluumuuttajat­Österbottens Återflyttare r.f, och som en av föreningens rådgivare i pensions- och beskattningsärenden, vilket jag varit så gott som från allra första början, dristar jag mig till att sticka även min sked i soppan.

Under årens lopp har vi råkat fördjupa oss i flera fall där återflyttare tvingats att igen återvända till Sverige till följd av den "likvärdiga" beskattning som de blivit föremål för i Finland. För den skull bor i dag tusentals sverigefinländare i närheten av gränsen i norra Sverige. Samtidigt går Finland miste om ofattbara summor i valutainkomster. För att inte tala om alla dem som av skattmasen tvingats söka sig till Spanien.

Spanien blir dyrt för Finland, och på grund av EU-förordningen Nr 1408/71 ­ som man är i färd med att förnya ­ blir det ännu dyrare. Tillåt mig att ge ett konkret exempel på hur vi skall komma ur den teoretiska sfären och göra det hela begripligt för den vanliga människan

Efter att ha lagt ner mycken tid på att korrespondera med de finländska myndigheterna vände vi oss till EU-kommissionens generalsekretariat, först när det gällde sjukförsäkringsavgiften och senare i ett beskattningsärende. Breven registrerades vederbörligen som besvär och försågs med nummer. De besvarades för generalsekreterarens del av Francoise Brunet, och därefter även av Rob Cornelissen, chef för avdelningen för fri rörlighet. Båda svaren uppmanar oss att på samma grunder kräva rättvis behandling i hemlandet. "På så sätt får ni en snabbare och personligare rättelse." Men vilken rättelse har vi fått?

Exempel X härstammar från den tiden när pensionen utbetalades i mark och beskattades i euro. Pensionen från Sverige var 171 681 mark, från Finland 85 857 mark per beskattningsår. X hade varit sjukförsäkrad 22 år i Sverige och 5 år i Finland. Enligt gällande EU-förordning svarar Sverige följaktligen för hans sjukkostnader inom EU. X flyttade åter till Sverige därför att han i Finland beskattades så högt att en flyttning tillbaka till Sverige blev det enda alternativet.

"Skatteexpertisen" har - som förklaring till att återflyttarna beskattas så högt i Finland ­ skyllt på att skatten är så hög i Sverige. Kan det alltså innebära att helhetsbeskattningen i Finland blir ännu högre?

Trots att X bor i Sverige beskattas han fortfarande i Finland, så som man beskattar skattepliktiga, men detta gäller inte den pension som utbetalas i Sverige. Skatteprocenten är cirka 23. När X blir bara delvis skattepliktig stiger källskatten till 35 procent (jämför med källskatten i Sverige som är 25 procent). Också här sticker den finländska skattebjörnen upp huvudet.

Europadomstolen har (i ärende C-234/01) under vissa omständigheter godkänt att källskatten är 25 procentig. Fortsättningsvis kräver Finland av X en sjukförsäkringsavgift på 283,54 euro i året. I det så kallade Rundgren-fallet konstaterar EG-domstolen i sitt utslag att sjukförsäkringsavgiften är en försäkringsavgift och att det strider mot samfundets rättspraxis att uppbära dylika försäkringsavgifter i fall de inte medför några ytterligare sociala förmåner.

Vilka förmåner föreställer ni er att X åtnjutit till följd av de sjukförsäkringsavgifter som han betalat till Finland samtidigt som han bott i Sverige? Betänk att Sverige enligt lagen står för X:s sjukkostnader. Den här frågan ställde vi också till Rob Cornelissen. Vi kan ge hur många liknande exempel som helst.

Vid träffar som vi ordnat runt om i Finland har vi frågat de kommunala beslutsfattarna om de är villiga att i sin kommun ta emot återflyttare som i likhet med X (och i enlighet med det nordiska skatteavtalet) betalar skatt bara på den pension som utbetalas i Finland. Svaret har alltid blivit att varje återflyttare är guld värd, särskilt i glest bebyggda kommuner.

Om sjukförsäkringsavgiften: Finland mottog den 11 juni 2003 av EU-kommissionen en officiell anmärkning enligt vilken Finland inte har rätt att bära upp sjukförsäkringsavgift på basen av pension som utbetalas i ett annat EU-land. I sitt svar till kommissionen daterat den 5 september 2003 framhåller Finland att landet inte bryter mot samfundets rättspraxis.

Vår förening innehar kopior av dessa dokument, och kopior av dem har även överstyrts till en jurist i Helsingfors. Han har för sin del vidarebefordrat dokumenten till Skattebetalarnas centralorganisation, varför "experten", som uttalar sig i slutet av den text som ingår i Vasabladet och enligt vilken Finland framöver tvingas upphöra med att uppbära dessa avgifter, torde grunda sig på de här dokumenten.

Förhoppningsvis gör jag mig inte skyldig till en felaktig förutsägelse när jag ställer i sikte att Finland tvingas returnera dessa socialförsäkringsavgifter, även de extra avgifter som tagits av pensionärerna. Min prognos baserar sig på de svar vi fått av den ovannämnda tjänstemannen vid EU-kommissionen.

För övrigt har jag hittills trott att Skattebetalarnas centralorganisation är en intresseorganisation för skattebetalare.

I Vbl av den 29 februari kommenterade minister Ulla-Maj Wideroos och riksdagsledamot Nils-Anders Granvik beskattningen av återflyttare. Jag har beräknat skatten för flera tiotals, om inte rent av hundratals, återflyttare. I detta ögonblick ligger i förvaltningsdomstolen besvär över rättelsenämndernas beslut vilka vi lämnat in å medlemmarnas vägnar, med deras fullmakt, och vars andra undertecknare är jag. Granvik skriver att man i beskattningen i Finland naturligtvis beaktar den svenska källskatten.

Inte i ett enda av de ärenden som jag fördjupat mig i har beskattningen i Sverige beaktats. Därför frågar jag vänligt av Granvik om hans påstående grundar sig på fakta eller tro? Och jag uppmanar honom att bekanta sig med "Skattestyrelsens publikation 272r02 1.1.2002." där det på första sidan redogörs för hur man beräknar skatten för en återflyttare:

"Det som inrymmes i skattegrunden", som det står i broschyren, innebär att man i beskattningen sammanslår den inkomst man har från utlandet med den inkomst man har i hemlandet och först därefter görs avdragen från den sammanslagna inkomsten och så vidare. Enligt EG-domstolens utslag C-385/00, deGroot-domslutet, är det förbjudet att gå till väga så i fråga om avdragen.

Minister Wideroos och riksdagsman Granvik efterlyser jämlikhet och det är lätt att instämma i det kravet. Skatten bör beräknas likvärdigt och så att alla beviljas samma avdrag. Följande skall inte vara möjligt i en rättstat:

Två grannar har skaffat sin första bostad. Båda betalar 5 000 euro i ränta för bostadslånet. Den som får sin pensionsinkomst från Finland drar i beskattningen av 5 000 euro i räntor på bostadslån. Grannen, som är återflyttare och som får 90 procent av pensionen från Sverige, får i beskattningen dra av 10 procent av 5000 euro eller 500 euro. Detsamma gäller samtliga avdrag som han gör i beskattningen. Grannarna lyfter arbetsoförmögenhetspension. För den granne som lyfter pension i Finland görs ett invalidavdrag på 115 euro i statsbeskattningen. För återflyttarens del blir invalidavdraget 10 procent av 115 euro eller 11,50 euro.

Är det här den sortens jämlikhet ni efterlyser?

Tillbaka