|
Artikel/Hufvudstadsbladet (Publicerad 16/4) Reijo Lievonen Karleby
TEORETISKT OM DUBBELBESKATTNING I Hbl har återflyttarnas beskattning debatterats flitigt på sista tiden. Diskussionen har för det mesta rört sig på en teoretisk nivå. F.d. riksdagsledamoten Rosendahl anser sig vara insatt i återflyttarnas beskattning eftersom han tillhörde finansutskottets skattedelegation i den förra riksdagen (Hbl 13.4.2002). Själv har jag varit verksam som pensions- och skatterådgivare i en återflyttarförening, och har därigenom fått sätta mig in i hur återflyttaren i praktiken blir beskattad. Därför vågar jag med konkreta exempel framföra några synpunkter i frågan. Skattemyndigheten i Finland känner inte till begreppet dubbelbeskattning. Inte heller professor Andersson (Hbl 7.4.2002) eller Ola Rosendahl har mött något sådant. Som motvikt till detta följer här ett par exempel ur verkligheten: 1. Åteflyttaren A har en pension från Finland på 1 872 mk/år, men skatter och avgifter till Finland uppgår till 3 652 mk/år. Eftersom sjukförsäkringsavgiften i Finland inte får vara större än vad den finska pensionen är, ombads justitiekanslern undersöka vad dessa 1 780 mk som överstiger pensionen är. Dubbelbeskattning skall det ju inte vara frågan om. Justitiekanslerns svar var att han enligt praxis inte tar upp frågan eftersom sjukförsäkringsavgiften f n behandlas i högsta förvaltningsdomstolen. Frågan är alltså fortfarande obesvarad. 2. Återflyttaren B håller på att flytta till Spanien av beskattningsskäl. Hans pension från Finland uppgår till ca 10 000 mk årligen. Skatter och avgifter uppgår till ca 20 000 mk per år. Hans utflyttning är en stor förlust för hans hemkommun, där han är djupt engagerad i humanitärt frivilligarbete. Denna sida av myntet tar man inte hänsyn till i Finland. 3. Återflyttaren C insjuknar, med sjukpensionering som följd. Sverige betalar pension fr o m den första sjukdagen, men enligt finsk lag måste Folkpensionsanstalten betala sjukpenning i 300 dagar innan den kan övergå i sjukpension. Eftersom "dubbla socialförmåner inte utbetalas samtidigt" har FPA krävt att få den av Sverige utbetalda pensionen för dessa 300 dagar från svenska Försäkringskassan. Så har även skett. Nu aktualiseras 1997 års ändring i skattelagen, som även ledamoten Rosendahl var med och godkände. Innebörden av den är att när man räknar ihop en persons alla inkomster och skatter, får inte skatterna vara högre än vad de skulle vara om all inkomst kom från Finland. Även Rosendahl hänvisar till detta i sitt inlägg. I detta exempel är återflyttarens inkomster och skatter de facto under beskattningsåret FPA:s sjukpenning och den därav erhållna skatten, eftersom den svenska pensionen har gått till FPA. Men kruxet är att Sverige har innehållit skatt på den pension som landet betalat till återflyttaren. Denne har alltså betalat mera skatt på sina inkomster än vad han hade gjort om hela inkomsten hade kommit från Finland. Denna av Sverige innehållna skatt har man bett rättelsenämnden återbetala av den finska skatten, eftersom Finlands lag så föreskriver. Det blir intressant att se hur rättelsenämnden ställer sig till denna begäran. I slutet av sin skrivelse bekymrar sig Rosendahl över hur finländarna skulle acceptera om Finland plötsligt började följa ingångna avtal eller EU-lagstiftningen. Eftersom Mikael Broo i samma tidning (13.4) skriver om det nordiska skatteavtalet kommenterar jag det inte här. Vad avser EU-lagstiftningen har Nederländerna fått en dom från EG-domstolen gällande beskattningen av personer som arbetat i flera medlemsstater (ärende C-385/00). Denna dom kommer att avsevärt påverka även Finlands beskattning av återflyttare. Som medlemsstat i EU måste Finland följa EU:s lagstiftning.
|